Etikettarkiv: tänka

Best friends forever

Vem tillbringar jag mest tid med? Mig själv. Vem borde vara min bästa vän? Jag själv.

Det är lätt att ta sig för givet.

Idag har jag rest till Finland. Imorgon åker jag hem igen. Åkte taxi till Arlanda med en tyst chaufför. Och mig själv. Eftersom jag lätt blir åksjuk när jag sitter i baksätet, så lät jag bli att kolla mail, fejjanflödet och Instagram. Jag nöjde mig med att titta ut genom fönstret och umgicks med mina tankar. Det är bra! Men jag gör det för sällan.

Det är alltid andra saker som kräver fokus. Middagsplanering. Sätta ena foten framför den andra samtidigt som jag lyssnar på en podcast. Klara en ny Candy Crush-nivå medan favoritlåtarna surrar ut hörluren in i örat. Ett TV-program som står på samtidigt som Facebookhändelserna ska kollas. Nåt viktigt på jobbet. Och. Så. Vidare.

Jag behöver inte hjärntystnad eller meditation, Det är tid med min bästa vän. Mig själv.

Det jag blev gladast av att inse det här är känslan av att det händer nåt i huvudet när jag tänker. Det är lite som att ha ett gäng flintastavar i huvudet som skaver mot varandra. Rätt som det är uppstår det gnistor. I bästa fall flammar det upp en liten tanke-eld.

Man måste vara där ibland. Inser jag.

Kanhända är detta självklart för dig. Själv har jag lärt mig nåt just denna dag.

Tänka nytt

Sjunde veckan på jobbet är snart slut. Första veckan som jag känner att jag har jobbat. På egen hand, i lagom takt och jag har levererat. Jag är nöjd.

Jag har också en ny strategi med mig själv. Jag tänker att jag kan allt. På ett ödmjukt vis. Det funkar ganska bra. Jag övar vidare. Hehe.

Heja!

Lite mer här och nu

Jag tar mig tid att bara vara alldeles för sällan. De naturliga tillfällena låter jag passera. Som när jag tar mig mellan olika platser, oavsett om det är med tåg, buss eller om jag promenerar. Alltid hörlurar i öronen. Med podcast eller musik. Om jag läser en bok medan jag färdas så lyssnar jag på musik. Lyssnar jag på en podcast är jag åker kommunalt så spelar jag nåt av de där spelen som jag låtit ta över mitt liv – Candy Crush eller Pet Rescue.

Nu har jag bestämt mig för följande:
Läsa mer – ok att lyssna på musik samtidigt (för att lyckas med koncentrationen när man åker kommunalt).
Podcastlyssning – medan jag promenerar från tåg till jobb eller tvärtom.
Spel – aldrig. En månads uppehåll från och med 1 oktober.

Vänta? Vad hände? Fick jag mer tid för allmän reflektion? Nej. Vad i helvete? Kanske vill jag inte ha det?

Enda stunden jag verkligen inte gör nåt annat än att tänka är när jag duschar på morgnarna. Kanske är det därför jag är så fiffig då? För att jag bara är med mina tankar? Men tio minuter varje dag, räcker det verkligen?

Ska fundera ett varv till. Men jag ska i alla fall lägga av med spelen. Ett beroende som är idiotiskt!

Till sist – jag är fullt medveten om att det här borde ligga under kategorin ”Lyxproblem”.