Kategoriarkiv: Foto

Favoritkyrka

Jag är en dag sen med detta, men just idag känns det som jag har nåt att säga.

Min tro är vag. Tror mest på gemenskap. Och att vi, alla människorna, är det onda och det goda. Vi är tillsammans gud. Men den tron nöjer jag mig med att ibland nyttja kyrkorummet för att det är svalt och vackert. Och kanske fokuserat. Jag vill inte gå ur svenska kyrkan eftersom jag vill ha fortsatt tillgång till det svala och vackra och fokuserade, utan att ha dåligt samvete.

Vilken är då min favoritkyrka? Om jag ska säga en kyrka jag gillar inuti så blir det två. Dels Il duomo i Florens. Där har jag varit två gånger. Ett fantastiskt rum med fantastiskt ljus.

DSC06461

Il duomo, Florens

DSC06572

Il duomo, Florens

Dels Frederikskyrkan i Köpenhamn. Fantastiskt ljus. Bra ställe att sitta på när man har gått länge.

DSC01468

Inne i Frederikskyrkan

DSC01466

Inne i Frederikskyrkan

Silhuetten på en kyrka kan ju också vara tilltalande. Där ligger Sofia kyrka som nummer ett. Vi ser den från ett fönster i lägenheten. Ett av de främsta skälen till att vi bor där vi bor!

DSC05015

Sofia kyrka

DSC01397

Sofia kyrka

Eftersom jag heter Katarina efter Katarina kyrka (min mamma och pappa bodde på Nytorgsgatan i en etta när jag föddes) så tar jag ju med den också. Min pappa, som dog för ett år sen idag, finns i minneslunden där – ett ändå starkare skäl till att tycka mycket om den kyrkan. Ändå mer tycker jag om den kyrkogården. Jag ska gå dit idag.

IMG_9111

Katarina kyrka och kyrkogård

Kväll

Efter bra dag på arbetet, ändå bättre!

1 Aqua Dance! Jag kanske tjatar, men det är verkligen, verkligen roligt! Och bra! Och lagom!

2. Liten middag, gott te och samtal hos Jenny. Trevligt. Längesen jag träffade nån vettig. Oj. Hur många förolämpar jag nu :).

3. Kort promenad till bussen. Underbar kväll. Kan börja regna. Eller inte. Ganska ljust. Och jag vet hur det kan kännas att gå hem om natten i studenttider. (Att jag relaterar till det och att minnet är så starkt beror säkert på att det var bland de första gångerna jag så frekvent var ute om nätterna. Blommande hägg. Fukt. Perlerose. Härliga tider.)

4. På väg hem läser jag att Hammarby vann mot Huskvarna (jag valde att inte bryta Aqua-trenden framför att gå på match …)

5. Tog en rolig Instagrambild på hemvägen.

6. Kom hem till Per, Dante och katterna. Bra!

7. La Bamba på TV.

Det behövs inte så mycket.

Dåligt med bilder

Jag inser att det är många sker att uppdatera – den här bloggen, kattbloggen, Facebook, Instagram. Kanske tar det slut där. Men bilderna lägger jag på kattbloggen, Facebook och Instagram. Det blir torftigt med dem här.

Och varför lägger jag bilder där då? 1) Jag älskar fotografier. Mina och andras. 2) Jag älskar befogad bekräftelse. Att få och att ge.

Om jag får ett like för en bild jag själv gillar som sjutton, så betyder det hundra gånger mer än de, hör och häpna, 170 likes jag (hittills) har fått för en väldigt gullig kattungebild i ett kattforum.

varför lägger jag inte bilder här då? För att det är så inihelsefyr jobbigt att ladda ner och upp och kors och tvärs. Därför.

Tjing!

Kniffe

Per och jag har varit på kattläger Typ. I Jönköping. Så vi passade på att bo i det hus jag älskar allra mest – släkthuset strax utanför Jönköping. Bilder nedan. först lite om mötet.

Det var Sällskapet Sibirisk Katt som träffades för att ha årsmöte på Grand Hotell inne i Jönköping. Många bodde på hotellet, men det gjorde alltså inte vi. Vi åkte mot Småland vid 14-tiden i fredags tillsammans med Joanna och Kerstin, som också skulle bo i huset. Vi skrattade mycket och hade det väldigt trevligt i fredags. Huset var kallt, men vi värmde snart upp det med eld och nyinköpta element.

Det trevligaste med att åka iväg så här är att träffa många roliga och kunniga människor.

eld

När vi kom var det kallt. Här eldar vi i köket.

trä

Detalj från soffa.

soffa

En annan soffa.

fönster

På morgonen. Från sovrummet.

träd

Ett av de finaste träd jag vet.

Jag fattar inte varför vi inte är där oftare. I det gamla, fina huset alltså. Borde ju åka dit jämt och ständigt! Det finns inget som är så härligt och mysigt och bra!

 

 

 

Fotografiska

Idag har jag varit på Fotografiska i ett jobbärende. Vi kanske ska ha ett event där i november.

Jag älskar Fotografiska. Älskar! Lokalerna. Själva grejen såklart – fotografier. Utsikten från restaurangen.

Ja. That’s the message of the day. Gå dit! Just nu är det en bra utställning med Robert Frank som är bra. Såna bilder som jag skulle vilja ha tid att ta. På gatan där det händer. När det händer. Gillar!

Måste gå dit oftare!

TV-serier jag följer

Jahaja. Ämnet för dagen är TV-serier jag följer. Jag kan dela upp serierna i tre kategorier – det finns serier jag följer just nu. Så har vi dem jag följer och som jag längtar efter när de har paus. Till sist är det dem jag önskar att jag inte såg men som är ett tidsfördriv.

Jo. En sak till. Definition av TV-serie. Nåt som är fler program än ett? Kan det i så fall vara en realityserie lika gärna som ett kostymdrama? Jag blandar hej vilt.

Just nu ser jag  följande -
Hela England bakar
Sveriges mästerkock (eller vad det heter)
På spåret

De serier jag längtar efter -
Elementary (börjar snart igen)
Sherlock (YES!)
Så mycket bättre

Tidsfördriv -
CSI
CIS
En deckare på M (jag kommer inte ihåg vad den heter. Men det är en man som liksom läser av människor och som jagar en som heter Red Nånting.)
Paradise Hotel
Spårlöst

Ungefär så.

Min bror har köpt en prenumeration på HBO och ser True Detective som han rekommenderade jättemycket. Så … vem vet?

 

Hela blogggänget

Jodå – det är tre g i blogggäng. Annars kanske nån tänker ”Vadå blo ggäng” eller kanske lite mer anglofierat ”Vadå blog gäng”. Fast då kanske man inte tänker ”Vadå …”.

Alla tre – Ann-Charlotte, Jenny och Fred – förutom jag själv då, var här. Vi åt lax och drack vin. Och, måste jag säga, kom en bit på väg med idéer och det var bra att prata koncentrerat i och om vårt bloggkollektiv. Det enda var att jag visst råkade uppdatera bort mitt Instagramflöde. Men – det finns här!

Jag har dessutom tittat på både Kobra och Babel. Program jag gillar. Framför allt så älskar jag Lotta Lundgren även om jag undrar om hon knarkar ibland.

Nu vill jag läsa Gunilla Palmstierna Weiss bok Minnets spelplats, Lotta Lundgrens senaste bok Tio lektioner i matlagning och dessutom vill jag nästan se en splatterfilm med hajar (Kobra).

Nu är det en film om en graffittimålare. Jag gillar sånt som föreställer nåt. På utsidan av tåg. Ogillar svart tjofaderittan inne i vagnarna.

En sak till. Den där stressen från igår har lagt sig lite. Idag har jag jobbat ganska ordentligt. Det var bra. I morgon är det möte på Rosenlundsgatan klockan 09. Hurra! Typ sovmorgon!

Fotografering och röstfiske

Tidigt. På väg till extraknäcket som röst. Varje onsdag.

Blå himmel och hög höstluft. Härligt!

Och kolla där! Månen!

20130925-070308.jpg

Så kom jag att tänka på hur glad jag är för att det nu mer är okej att fotografera vad som helst, när som helst. För det gör ju alla!

Därför misstänker jag i och för sig också att det kommer bli väldigt svårt att komma nånvart i årets Metro Photo Challenge-tävling. Jaja. Jag är med i alla fall. I samtliga kategorier. Rösta vet jag!

Ansiktsminne

Igår kände jag igen och hälsade på folk från förr inte mindre än två gånger.

Först var jag och Jenny inne på Frank Form för att hitta en present till en kompis som fyller år idag. Där arbetar en tjej som jag kände igen så väl. Jag frågade om hon hade gått i Skanstulls gymnasium, men det hade hon inte (senare insåg jag att hon nog är ungefär 10 år yngre än jag, så det kanske var en förolämpning …). Vi pratade lite om Orla Kiely-grejer samtidigt som jag sökte i minnet efter en situation till ansiktet – 1995. Informatörslinjen på KomVux! Hon kom inte ihåg mig, men å andra sidan kom hon inte ihåg nånting från den tiden. Jaja. Vi blev båda lite glada i alla fall. Katti.

På kvällen var Per och jag på releasefest för en bok om hammarbyare – Jag hör till de få som kan leva, av Katarina Kuick bilder tagna av Björn Qvarfordt – och där var det en kille som jag kände igen. ”Men du har gått i Skanstulls gymnasium!” sa jag. Och det hade han. Sen pratade Per och jag med honom resten av kvällen. Trevligt. Nej. Han kände inte heller igen mig. Benjamin.

Jag kan ju inte gärna lägga ut bilder på de här två personerna, som för övrigt blev väldigt förvånade över att bli igenkända, men jag kan lägga ut bilder på braiga boken! Över 500 sidor om hammarbyare och kulturen kring Hammarby. Den är bra! Och det är väldigt snygga foton!

bild kopia 10

Jag hör till de få som kan leva

bild kopia 11

Kapitlet om mig, Per och Dante