månadsarkiv: april 2014

Mindre bra dag

Idag har jag arbetat mig trött. Tänkte avsluta dagen med att ”göra naglarna” men alla gallerior där Five Five Nails finns stängde extra tidigt. Skräp! Men i morgon ar de minsann öppet hela dagen. Obegripligt.

Så kom jag hem. Och här har vi en katt som inte vill äta. Min teori – mamma Messi har en dassig matar tutte och det har gjort att lilla Missi(ssippi) tror att det ska vara så. Eftersom hon inte vet bättre. Hon är så liten. Nu mer också tunn.

Per åkte med henne till djurakuten eftersom hon blev lite slö. De gav henne litelite vätskeersättning efter att ha klämt och känt på henne. Men hon är inte tillräckligt dålig för att stanna. Så nu är det tvångsmatning fast hon stänger sin lilla mun.

Vill hon dö?

Det är förfärligt. Och sorgligt.

Väl utfört värv

Om jag får säga det själv. Hade samlat folk för nätverkande idag. Och vi kom fram till saker och nu har vi varandra och det känns jättebra!

Fylld av energi gick jag hem. I morgon är det en vanlig dag, sen tänkte jag nog jobba hemifrån på fredag eftersom jag tror att alla andra också gör det. Svarar på mail om det kommer några.

Hade så gärna åkt till Småland. Så blir det nog inte. Hade så gärna gjort en utflykt. Så blir det nog inte heller. Det är trist.

Alla människor

Idag tyckte jag att jag såg en människa jag har sett förut. Kände liksom bara igen en lite äldre man på cykel. Undrar hur många man har sett förr här i stan. För att inte tala om hur många man inte har sett :).

Man kan ju bli galen på att fundera på var man har sett en människa. Är det en kändis? Nån från postkön 1991? Nån jag har jobbat med? Kanske en god vän till min pappa? Jag vet ju hur personen låter när den pratar.

Häromdagen kom jag på var jag sett en människa som stod på Plattan. Det var en expedit som extrajobbade på Konsum på Grindsgatan i slutet av 80-talet. Han smyckade sig med fler och fler hål i ansiktet ju längre tiden led. Dessvärre började han göra hål i sina vener också. Och nu står han på Plattan med sina vänner och ser för jävlig ut. Nedgången som sjutton. Det är så sorgligt.

Mannen på cykeln har jag fortfarande inte kommit på var jag har sett förr. Han kanske bara liknar nån.

Konst?

idag har jag träffat Eva som bor i Tyskland. Hon har alltid späckat, väldigt planerat kompismötesschema när hon kommer hem till Sverige på besök. Jobbesök, oftast. Fast allt för sällan.

Vi var på visningen av Bukowskis moderna. Bland den konsten vill jag bo. Underbara målningar, möbler, mattor, silverföremål och annat. I love it!

Sen gick det utför. Vi var på Moderna museet. Konst. Ja. Men nydanande? Intressant? Nej. Det var en utställning där en del var av Kraftwerk. Värsta hallaballot när den öppnade. Why? Jag tyckte den var trist. Svår att fatta. Till och med utställningen med en kvinna som jämförde det västerländska sättet att möblera med det inre själsliver (typ) var lättare att förstå. Besöket gav mig inte ett jota.

För ett år sen var det en utställning om Hilma af Klint (som nu visas på Louisiana i Danmark) som verkligen GAV mig nåt. Så det handlar inte om att jag är ett konstpucko. Jag kunde bara inte ta till mig den här utställningen. Den krävde för mycket bakgrund. Var för svårtillgänglig. För mig, ska jag tillägga.

Allvarligt – jag förlorade liksom tron på konsten. Det får inte vara så enkelt. Det krävs nån sorts begåvning, inte bara att producera. det viktigaste är att FÖRMEDLA. Tycker jag.

Därför ger jag restaurangen och fiket och shopen högst poäng idag. Och samtalet med Eva såklart och som vanligt. Men konsten. Den får låååga poäng.

Höga pöäng får även Vagabond där jag bytte ett par alldeles för tidigt trasiga skor. Jag fick ett par nya rätt av. Heja!

Och & other stories, H&Ms alternativbutik på Biblioteksgatan, får också höga poäng! Jag älskar, ja – ÄLSKAR deras tvålar och krämer av doftgurun Ben Gorham (Byredo). Idag har jag köpt tvålen Rose Revival. Smörj in mig i det när jag dör! Eller ändå hellre – smörj in er själva med det medan ni lever!

Dåligt med bilder

Jag inser att det är många sker att uppdatera – den här bloggen, kattbloggen, Facebook, Instagram. Kanske tar det slut där. Men bilderna lägger jag på kattbloggen, Facebook och Instagram. Det blir torftigt med dem här.

Och varför lägger jag bilder där då? 1) Jag älskar fotografier. Mina och andras. 2) Jag älskar befogad bekräftelse. Att få och att ge.

Om jag får ett like för en bild jag själv gillar som sjutton, så betyder det hundra gånger mer än de, hör och häpna, 170 likes jag (hittills) har fått för en väldigt gullig kattungebild i ett kattforum.

varför lägger jag inte bilder här då? För att det är så inihelsefyr jobbigt att ladda ner och upp och kors och tvärs. Därför.

Tjing!

Oväntat

Som professionell röstaktör talar jag i olika telefonitjänster. Med människor jag inte känner. Dyker även upp i sammanhang jag inte förväntar mig. Som när Fredrik Wikingsson i TV-programmet La Bamba ringde upp Vårdguiden häromdagen. Från USA. Jäpp – there I was! Hade man ju ingen aning om. Men jag känner ju igen min röst. Och vet att jag valts ut att vara där.

Men i alla fall. På TV!