månadsarkiv: oktober 2013

Biffera och såsera

Per och jag tittar väldigt sällan på TV tillsammans på vardagarna. Det beror främst på att Per sitter vid datorn och jag ensam vid TVn.

Mina favoritprogram har med mat eller mord att göra. Jag varvar mat och bak med CSI och Poirot och Mentalist. Eller ändå hellre Elementary eller Sherlock Holmes.

Så ser kvällarna ut. Men idag har vi tittat på Det stora matslaget. Jag är inte alls säker på att vi kommer att se nästa program, men idag var det perfekt! I löv Tina Törner. I löv värmländska. I don’t löv Åstol. I Värmland pratar de med hela munnen, I Åstol snålar de genom att bara prata precis längst fram i munnen. Och säger iiii. Fjamsetrams.

Har bara två små synpunkter på programmet.
1) Texta? Hur tänker man annars att människor med ursprung i andra länder ska hänga med? Jag hade ju själv svårt att fatta ibland.
2) Måste varenda kock bli programledare? Marcus Samuelsson är ju stilig. Men leda program kan han inte. Han sluddrar ju.

Imorgon ska jag till Helsingfors litegrann över dagen. Var kommer textremsan att finnas då?

Energiiiiii

En dag som givit energi. Väldigt bra.

Skäl till att energiförrådet fyllts på:

- Det här med vintertid gör mig gott!
- Tvärbanan går hela vägen från hem till arbete. Jag slipper trängas eftersom jag har sittplats HELA VÄGEN. Svårt att beskriva glädjen jag känner!
- Jamen bra dag på jobbet. BRA dag. Gjorde småsaker som var bra på förmiddagen.
- Åt lunch med braiga gamla arbetskamraten Lena. Väldigt trevligt!
- Fick till bra jobbgrejer efter lunch.
- Var på Cygate och hade upplyftande möte med en kvinna som gör jätteroliga filmer med deras VD som visas internt. Nu är frågan om vi ska göra som de gör – på ett billigt sätt, eller om vi ska göra på ett dyrare sätt med hjälp av Dream Broker. Jag vet inte.
- Cygate ligger i samma hus som min förra arbetsplats, MAQUET, och jag kom tidigt så det fanns tid att gå upp och krama en massa arbetskamrater. Och det var nog ändå det bästa på hela dagen! Bestämde hemfärd med en före detta kollega, Janne, också.
- Kom hem och gjorde den goda bröllopskycklingen.
- Hade kort besök av allergiska människor som ville kolla om de är allergiska mot sibiriska katter. Det verkar de inte vara.
- TV.
- Sova gott efter bra dag!

Tänk om varje dag var som den här. Ska försöka få det så!

Lördag, söndag

En lugn helg. På gränsen till tråkig. En sån helg som kommer att gå obemärkt förbi. Det var egentligen bara inspelningen av Alla tiders hits som är minnesvärd. Vi blev liksom uppgraderade  från ståplats till att hänga i baren med dem som var med i programmet. Det var ju lite kul. Det var inte bara vi och ”stjärnorna” det var deras släkt och vänner också. Och vi. Och några som såg ut som groupies (hur nu de ser ut :) Så att just vi, Per, min syster Sara och jag valdes ut att dricka vitt vin med de andra måste bero på att vi ser ut som släktingar eller groupies. Hm. Faktum är att vi är släkt. Med varandra! Såklart! Eller så såg vi ut som våra föräldrar som jobbat på SVT sen 60-talet. Min mamma, Pers pappa och Saras mamma (vi har ju samma mamma) och pappa har nämligen allihop jobbat där i olika roller. Vilket är lite lustigt.

Idag har vi stått i regnet och tittat på Dante som spelade fotboll. Först var det träning och då åkte Per och jag och handlade. Så nu har Dante lunchmat hela höstlovet. Så har han nåt att göra på lovet. Laga micromat eller steka korv. Han har inte en enda aktivitet förutom fotbollsträning tisdag och torsdag och nåt friidrottigt på onsdag på dagen. Hur vi nu ska lösa det. Jag hoppas att jag kan vara hemma lite nån dag. Kanske på fredag. Känner mig gräslig som inte har ordnat nåt roligt för honom. Hoppas att det inte blir alltför trist.

Nu ska jag lägga mig och läsa!

Svamp och sprit

Igår fick jag en bild skickad till mig. Det var en bild på trattkantareller och avsändaren var Petter, äldste sonen. Han undrade om jag var avundsjuk på att han skulle äta de goda svamparna. Vad han inte visste var att även jag stod och stekte svamp. Närmare bestämt trattkantareller. Så kan det gå.

bild kopia 14

Svampen

Jag gjorde svampsås till fläskytterfilén som låg på grillen. I måndags fyllde AC år och då var Jenny och jag där och firade. Hemplockad svamp skulle bli sås även då. Jag skulle göra såsen. Och så märkligt. I nån annans kök visste jag plötsligt inte alls hur en sås görs, jag blev alldeles tafatt. Receptboken togs fram och sen var det ju bara att följa råden där.

Igår, hemma i mitt eget kök, blev såsen godare. För när jag stod där och rörde så kom jag på att jag alltid brukar ha i en liten, liten skvätt gelé eller nåt annat sött. Gärna svartvinbärssmakande. Nu hade vi inget sånt så jag tänkte att jag kanske skulle ha i lite calvados eller så, som jag brukar ha i champinjonsås/stuvning. När jag öppnade dörren till ”spritskåpet” blev jag jätteglad – vi har ju Crème de cassis, alltså svartvinbärslikör. Kunde inte passa bättre! Så en tesked av den i såsen och den blev underbar!

bild kopia 15

Spriten

Tur vi inte hade plockat bläcksvamp och blandade med alkohol. För då hade vi kunnat bli alkoholförgiftade.

Det godaste – kinesisk bröllopskyckling

Det här receptet är gammalt. Min mamma gifte sig med Tommy den 17 mars 1978 och då bjöd de på det här när de hade fest efter vigseln i Handens rådhus.

1978 fanns det inga kycklingbröst att köpa. Nej, då fick minsann mormor och mamma ta hand om de hela kycklingarna. Det tog tid. Men åh så gott!

Fattar inte riktigt varför receptet är anpassat för tre personer, men här är det -

400 gram kyckling
1 äggvita
1/2 msk arrowrot
1/2 tsk salt

1 dl jordnötter

1 dl hackad purjolök
2 tsk socker
1/2 tsk vinäger
1 1/2 tsk soya
1 tsk arrowrot
1/2 dl vatten
1-3 msk sambal oelek
1 dl olja

Strimla köttet smått. Rör ihop äggvita,arrowrot och salt. Blanda med köttet. Hacka jordnötterna efter avsaltning – lägg i skål. Blanda den hackade purjon, socker, vinäger, soya, arrowrot och vatten, blanda väl. Hetta upp olja och bryn köttet vitt. Rör om hela tiden. Häll i sambal oelek och den färdiga purjoröran. Stek i 1 1/2 minut. Tillsöätt jordnötterna, servera med ris (eller sallad).

Vill du ha fler tips på goda maträtter läs här och här.

Trevlig helg!

Blomspruteregn

Detta väder. Att det är höst råder det ingen tvekan om. Och jag tycker det är okej. Vi kan ju inte göra så mycket åt det, liksom.

Och regn är ju bara vatten. Dessutom blir det så härligt svalt i sovrummet. Jag älskar att ligga med bara nästippen ovanför täckkanten och kura. Sova. Och på tal om det så är jag gräsligt trött. Matt i hela kroppen. Tror kanske att en kopp te och nåt att läsa blir en bra avslutning på den här dagen.

I morgon är en annan dag.

Ja. Det här är en låt jag tänker oftare på än jag tror att jag gör. Eftersom jag ofta säger just i morgon är en annan dag. Och sjunger en snutt. Ack ja.

Fast i morse sjöng jag ”När regnet blir till snö” med melodin ”När guldet blev till sand”.

Tror det är dags att avsluta här. Annars vet man aldrig med vilka låtar det slutar.

Festligt för stora och små

Lördagen var en slödag ända fram till klockan 18. Underbart skönt! När klockan var 18 skulle nämligen Dante på kalas. Det var han och sex tjejer. Övernattningskalas!

Så Per och jag kunde i sakta mak dra oss mot Zinken där det skulle vara bokreleasekalas. För Bajenböcker. Jag ”är ett kapitel” i Jag hör till de få som kan leva så därför var jag bjuden. Ja, det var fler som var bjudna också. Och man kunde ta med kompisar. Så Per och jag tog med Anna. Vi var där en stund och pratade med Bajenkompisar och det var mycket trevligt. Som Anna sa – ”Riktiga människor!”

Efter nån timma där tänkte vi att vi skulle käka nåt. I närheten av Zinken ligger det en restaurang som heter Pane Vino. Italienskt. Och fantastiskt bra! Som en kvarterskrog med härlig stämning. Hit går jag igen. Vi åt det godaste kött jag ätit på länge. Tryffelbearnaise. Åh – herregud. Jag blir tokig av att tänka på det! Positivt tokig. Gott vin också. Så började vi med Prosecco. Festligt värre. Måste lämna bort Dante lite oftare! Att ha trevliga spontankvällar med Per är det bästa som finns!

Dante kom nyss hem. Han var mycket nöjd! Fick ett sms från mamman till flickan som fyllde år ”Dante är en mycket uppskattad vän av alla”. Jag svarade ”En god vän har goda vänner!”

Jag känner mig lyckligt lottad!

Hur det hänger ihop?

Jag ska försöka hålla mig kort. Om hur saker hänger ihop.

I fredags efter jobbet var jag först hemma hos Jenny och träffade en kompis barnbarn. Jenny skriver om det här. Och nu börjar det – sammanhangen … Jenny och mormorn och jag gick på gymnasiet tillsammans. Vi hade franska, kinesiska och dramatik tillsammans. Jenny och jag gick ett år på Teaterstudion sen. Direkt efter gymnasiet. Där blev vi vänner för livet. Hurra!

Efter bebistitten promenerade jag till Eken, den där baren på Hilton Slussen. Skulle träffa Anna. Vi känner varandra sen länge. Hon var gift med en kille som också gick i samma gymnasium som Jenny, mormorn och jag. Annas (före detta) man lärde jag känna genom ytterligare en annan kille som gick på dramatiken och senare på Vår Teater tillsammans (där även Jenny gick).

Efter prat och vin på Eken så gick Anna och jag och handlade lite och sen åkte vi hem till oss och käkade. Per hade gjort köttfärssås. Gott! Tyvärr så var inte Annas sambo, Palle, med. Han var i Tyskland. Och Per och Palle känner varandra från KTH där de pluggade tillsammans. De sjöng även i Studentsångarna. Och där är ju S med också. De hade konsert igår. Och det skrev AC om igår. Anna är alltså en av mina bästa kompisar och Palle en av Pers. De träffades på min 40-årsfest! Hurra! Sakerna börjar hänga ihop va? Eller?

På ACs 40-årsfest förra året frågade jag om inte bara hon och jag skulle träffas för jag trodde att det skulle vara trevligt. Och det gjorde vi. Och trevligt var det! Och nu bloggar vi ihop! Tänk! Vad bra det kan bli! Hurra!

Jag tror jag slutar där. I alla fall med sammanhangen.

Nästa inlägg handlar om festligheter!

Tänka nytt

Sjunde veckan på jobbet är snart slut. Första veckan som jag känner att jag har jobbat. På egen hand, i lagom takt och jag har levererat. Jag är nöjd.

Jag har också en ny strategi med mig själv. Jag tänker att jag kan allt. På ett ödmjukt vis. Det funkar ganska bra. Jag övar vidare. Hehe.

Heja!

Tid och pengar

Om jag nån gång skulle få frågan ”Vilken är din älsklingsmaskin?” så skulle svaret vara enkelt – min knappmaskin. Det är alltså en maskin som man gör pins, ja det man också kan kalla för badge, med. Runda, 55-millimeters knappar som man klär med en bild eller ett fint tyg och sen plastar man liksom in det. Ett hantverk som heter duga.

Skälet till att jag beställde den från Amerika, var att jag hyrde en på mitt förra jobb för att vi skulle dela ut personliga badges på en mässa i Berlin. Vi använde den vid fler tillfällen och jag blev alldeles kär i den! Så köpte jag en egen.

buttonmaschinen_jpg

Min bästa maskin!

Idag ringde det en tjej som ville bli sponsrad med knappar till en mässa. Sponsrad som i vill-ha-gratisgrejer. Jag sa nej. Jag kan inte lägga ner tid och lägga ut egna pengar för nåt som inte gynnar mig överhuvudtaget. Mitt varumärke, Marakell, syns ju ingenstans. För jag antar att det inte var det hon ville ha som motiv på knapparna som skulle delas ut.

Men det var ju friskt vågat att fråga.