månadsarkiv: september 2013

På den tiden när låsen var sämre och nylonstrumpbyxorna höll bättre

Tyckte bara att rubriken var lite inspirerande. Man undrar lite va? Vadå för lås? Och var nylonstrumpbyxorna verkligen bättre förr?

Jag åkte under en bro idag. Såg en dörr in i bron. I betongen. Och undrade hur bra lås det var i dörren. Om det var lätt att bryta upp. Om nån kanske bor inne i bron? Så tänkte jag lite på lås en stund och sen tänkte jag på en ljusblå plastkorg som stod på landstället i Småland förr. Och därifrån gick tankarna till byrålådan med nylonstrumpor från 40-talet på samma landställe.

Dåliga lås då. Bättre nylonstrumpbyxor.

Så tänker jag. Var var telefonen med alla spel när jag funderade på det här?

nyckel_1183222770_14949616

Nyckeln till nåt?

 

Uppföljning

Jag börjar med förkylningarna. Per testade timjanteet igår. Med honung. Han överlevde. Mår kanske inte bättre, men blev gladare en stund.

Idag fick jag höra om en ny variant på hur en begynnande förkylning ska botas. En fotbad med konjak. Antar att konjaken ska vara varm. Lycka till!

Vad gäller spelandet på telefonen. Jag är dessvärre besatt. Nu vet jag att jag har ungefär 24 timmar kvar innan jag ska sluta spela i minst en månad. Jamen jag spelar när jag kommer åt. Men. Jag grejar det här!

Tjing!

Vid förkylning

Host och nys överallt. Snuvan breder ut sig. Vad kan man göra åt det? Jag fick tips av Mia häromdagen och dem ska jag testa när nästäppan blir för jobbig! Delar med mig här och hoppas att ni som läser och prövar huskurerna kan meddela huruvida de fungerar eller icke. Tack!

Pepparrotsvatten innehåller ett naturligt antibiotika som dock inte slår ut de naturliga/goda bakterierna. Pepparrotsvatten är också bra vid urinvägsinfektion.

Riv 1 tsk pepparrot.
Blanda det med 3-4 dl kokat något avsvalnat vatten.
Låt dra i 10 min.
Sila av.
Ta ett litet glas, fyll på med 50% avsvalnat vatten och 50% pepparrotsvatten.
Drick 3 ggr per dag, de första dagarna.
Minska sedan till 2 ggr per dag.
Drick max 5 dagar.
Efter några dagars vila kan du starta kuren igen.
Du kan öka fördelningen till starkare pepparrotsvatten efter några dagar när du märkt hur din kropp reagerar.

Om du inte kan/vill dricka pepparrotsvatten kan du äta färsk riven till mat.
Kom ihåg att pepparrot är starkt drivande och att du MÅSTE dricka mycket vätska under kuren.

pepparrot412_01

Pepparrot är lätt att förväxla med palsternacka. Smaken skiljer sig dock åt väsentligt!

Timjansvatten löser och lindrar.

Brygg en kopp timjanste. T.ex 1 tsk timjan per tekopp. Låt dra i max 10 minuter.
Du kan också ta i lite honung när teet svalnat något.
Honung ska aldrig blandas i hett vatten, då förstörs många av de nyttiga vitaminerna och mineralerna.

timjan

Timjan är väldigt vackert och gott!

Lite mer här och nu

Jag tar mig tid att bara vara alldeles för sällan. De naturliga tillfällena låter jag passera. Som när jag tar mig mellan olika platser, oavsett om det är med tåg, buss eller om jag promenerar. Alltid hörlurar i öronen. Med podcast eller musik. Om jag läser en bok medan jag färdas så lyssnar jag på musik. Lyssnar jag på en podcast är jag åker kommunalt så spelar jag nåt av de där spelen som jag låtit ta över mitt liv – Candy Crush eller Pet Rescue.

Nu har jag bestämt mig för följande:
Läsa mer – ok att lyssna på musik samtidigt (för att lyckas med koncentrationen när man åker kommunalt).
Podcastlyssning – medan jag promenerar från tåg till jobb eller tvärtom.
Spel – aldrig. En månads uppehåll från och med 1 oktober.

Vänta? Vad hände? Fick jag mer tid för allmän reflektion? Nej. Vad i helvete? Kanske vill jag inte ha det?

Enda stunden jag verkligen inte gör nåt annat än att tänka är när jag duschar på morgnarna. Kanske är det därför jag är så fiffig då? För att jag bara är med mina tankar? Men tio minuter varje dag, räcker det verkligen?

Ska fundera ett varv till. Men jag ska i alla fall lägga av med spelen. Ett beroende som är idiotiskt!

Till sist – jag är fullt medveten om att det här borde ligga under kategorin ”Lyxproblem”.

En bok

Jag har läst en bok. ”Kärleken passerade här en gång” av Peo Bengtsson. Den handlar om en man som blir lämnad av sin fru och hur han, hon och deras två döttrar tar sig från livet som gifta till livet som skilda.

Boken är tråkig. Jag har inte en enda gång längtat efter att läsa den, trots att jag burit runt den i handväskan i flera veckor. Jag fattar inte heller vilken målgruppen är. Nyskilda? Såna som funderar på att skilja sig? Män? Kvinnor?

Jag har gäspat mig igenom boken och har som välvilligast tänkt ”Ja, det är bra att bli påmind om att det kan vara bra att tänka på vad man har.”

Boken är välskriven, men trist. De bästa partierna är de där manlig vänskap beskrivs. Ibland undrar jag om det är en bok skriven i terapeutiskt syfte – alltså att författaren har genomgått en skilsmässa ganska nyligen och nu är det dags att berätta för de involverade hur det var. Varför blanda in mig och andra i det?

Jag är ledsen att jag känner så här. Jag önskar att jag kunde tycka om den. Nu är väl kanske den här beskrivningen av boken inte särskilt lockande, men om någon är intresserad av att läsa den så har jag den här hemma.

Nu ska jag hitta en bok som jag ser fram emot att läsa! Jag älskar ju att läsa andras berättelser – när de berör eller triggar nåt hos mig.

Sorg

Hade ett ärende till Södersjukhuset. Jag har inte varit innanför dörrarna sen den 24 maj. Dagen då pappa dog.

Jag anade inte hur sorgen skulle gripa tag i mig.

Minnesbilderna av pappa när vi var på läkarbesök, på akuten och i sjukhussängen blev så himla starka. Pappa död.

Jag saknar honom så.

Fotografering och röstfiske

Tidigt. På väg till extraknäcket som röst. Varje onsdag.

Blå himmel och hög höstluft. Härligt!

Och kolla där! Månen!

20130925-070308.jpg

Så kom jag att tänka på hur glad jag är för att det nu mer är okej att fotografera vad som helst, när som helst. För det gör ju alla!

Därför misstänker jag i och för sig också att det kommer bli väldigt svårt att komma nånvart i årets Metro Photo Challenge-tävling. Jaja. Jag är med i alla fall. I samtliga kategorier. Rösta vet jag!

På egen hand

TGIF. Fast tisdag. Jag har träffat Lotta. Min kompis som bor i USA. Coola Lotta som bestämde sig för att flytta för att komma vidare i livet!

Oj vad lite vi hann prata. Hon skulle träffa sin familj. Man och söner. Äta middag.

Men jag stannade kvar. Åt ensammiddag. Ganska trevligt ju! Och svamprisotto! Brabra!

Skoval

7,7 grader. Inte så varmt. Funderade ett tag på att sätta på mig plastskorna utan strumpor. Ändrade mig. Gympadojjor med strumpor istället.

Hade det varit i början av våren hade jag ju inte valt att vara utan strumpor. Fast då hade det kanske till och med varit snö kvar. Hehe.

20130923-075016.jpg

Kul tur

Idag gick jag ensam på Gaultierutställningen på Arkitektur-och designcentrum. Sista dagen idag och jag är så glad att jag hann gå. Den långa kön för att först köpa biljett och sen komma in kunde varit avskräckande, men det flöt på bra och efter kanske 25 minuter var jag inne. Han är cool Gaultier. Mest av allt imponerades jag av materialen och mönstren på kläderna. Tycker dessutom att de projicerade ansiktena på dockhuvudena var geniala. Lite läskigt. Men kreativt! Generellt känns det mesta som det är gjort med glimten i ögat. Mycket humor.

bild kopia 16 bild kopia 18 bild kopia 17   bild kopia 15 bild kopia 12

Nåt blev konstigt med bilderna. Klicka på dem så blir de större! Och suddigare :)

Efter utställningen gick jag till Kungsgatan. Bestämde mig för att ha en stund med mina tankar. Det var skönt. Ingen podcast, inget telefonsamtal i öronen.

Gick bara in på Sephora en snabbis. Upptäckte att min favoritparfym – L’air de rien från Miller Harris finns där. Hurra! Men satan vad dyrt. 875 spänn för en flaska. De andra kostade 810. Why?

bild kopia 13

Kom till Rigoletto för att se Monica Z-filmen med mina hel-, halv och styvsyskon samt den mamma och pappa vi har på olika sätt. Fred, min son, rev våra biljetter. Modershjärtat svämmade nästan över av stolthet. Han är så fin.

Filmen var … bra. Jag ger den en fyra av fem. Edda Magnason som spelar huvudrollen är helt enkelt fantastisk. Hon sjunger så otroligt bra! Jag tycker att filmen, oavsett att den har viss biografisk bakgrund, skildrar beroenden av till exempel alkohol och bekräftelse, på ett bra sätt. Tycker också om att man litar på att publiken fattar. Inga onödiga, överdrivet förklarande sekvenser. Det som var mindre bra är kanske att de andra ”kända” personerna som skildras i filmen blir karikatyrer av sig själva. Men det står man ut med … Hela raden av systrar grät. Och mamma. Eventuellt min bror lite också.

Sen käkade vi gott på East.

När jag promenerade hemåt hade det regnat, Vackert ljussken.

bild kopia 14